historia

Varför en ”barnens dag”?

• 

Iden kom ursprungligen från Danmark och en barnens dag anordnades i Sverige första gången år 1905. Tanken var att bereda mindre bemedlade stadsbarn en sommarvistelse på landet. Någon speciell dag för detta firande har inte avsatts, men i Kumla blev pingsthelgen den traditionella helgen för firandet. I Kumla väcktes tanken på en barnens dag i början av 1940-talet och 1942 hade man tillsatt en styrelse som arbetade med frågan. John Norlander och Nisse Nyström var två stora profiler som satt med i denna första styrelse. Motståndet var ibörjan stort från både friförsamlingarna och nykterhetsföreningarna. Tanken var nämligen att man i samband med festligheterna också skulle anlägga en dansbana. Vid denna tid debatterades allmänt i pressen om ”dansbaneeländet” och hur ungdomen leddes till fylleri och dylikt genom att besöka danstillställningar. Att då planera en danstillställning i sambandmed Barnens dag och dessutom mitt i en religiös helg togs naturligtvis inte väl emot i alla kretsar. Kumlas första Barnens dag gick trots detta av stapeln 1943. Behållningen blev 13 000 kronor och naturligtvis satsade man på ett nytt arrangemang året därpå.

Föreningen köpte in ett mindre markområde i Åsa i Halland till den blivande barnkolonin och redan 1945 kunde man ta emot de första barngrupperna. Det lilla motstånd mot verksamheten som hade märkts i början förändrades snabbt till total uppslutning kring arrangemanget. Kommunen gav bidrag. föreningarna medverkade och ibland var upp till 700 Kumlabor engagerade i förberedelserna för och genomförandet av Kumla barnens dag.

Festplatsen

Festplatsen var belägen vid Kumlasjön. Här fanns scenen. tivolit. lottstånden och dammet. Eftersom det under festdagarna för det mesta rådde ett soligt s.k. ”John Norlanderväder” resulterade trampet av tiotusentals fötter i damm moln som säkert föranledde ett och annat bad efteråt. En del, såsom basarstånd. karuseller etc.. anländer färdigt skick till festplatsen. men åtskilligt måste ändå ordnas för att få allt att klaffa. Förberedelserna kunde ta månader i anspråk.

John Norlander. den ständige Barnensdag generalen, ägnade åtskillig fritid till detta arbete och var tidvis även tjänstledig från sin ordinarie tjänst som lärare för att få allting att gå i lås. Den bästa reklamen för Kumla barnens dag var naturligtvis de väl arrangerade festligheterna. men man arbetade också aktivt för att locka folk till Kumla under festdagarna. Affischer spreds över landet och 1952 for ett ”indianläger” omkring på bil runt hela Närke dagarna före festivalen för tt locka fler besökare. Även SJ var med på noterna och satte in extratåg till rabatterat pris för resande till Kumla.

Lillesta

Barnens eget nöjesfält fick namnet Lillesta. På sandstranden vid Kumlasjön byggdes en scen upp. Karuseller och fiskdammar var några av de attraktioner som erbjöds. På scenen uppträdde barn från Kumla skolor. Både solister och hela skolklasser framträdde med sånger. sketcher och teater. Av andra aktiviteter kan nämnas ett mini-zoo med allehanda smådjur samt barnanpassade lotteristånd med billiga lotter. Vid Kumlasjön kunde man också ta en tur med det av Åke Hoffström konstruerade lilleputtåget. Denna uppskattade attraktion var ett stående inslag från 1949 och många år framåt.

Artisterna

Mycket av framgången med Barnens dag kan säkert tillskrivas de många fina artister man lyckades engagera vid festligheterna. Artistuppbådet var stort, allt ifrån gossorkestrar från Norrköping och lokala förmågor till stora namn som Zarah Leander. Douglas Håge och Hep Stars för att nämna ett fåtal av alla som medverkat. Blandningen av säkra kort och uppstickare inom nöjesvärlden lockade folk av alla kategorier. När man dessutom under nästan 15 år kunde se den folkkäre Lennart Hyland som konferencier var succén given. Ett av de ständigt återkommande arrangemangen var ABF-teaterns framträdande. Redan startåret 1943 framförde man Lasse Maja under Tage Goldheims ledning. Denne var verksam som teaterledare fram till 1950 då Gösta Eriksson tog över ledarskapet. Bland mycket annat kan också nämnas en spektakulär motorcykelfärd som Bob-Gerry-truppen utförde på lina spänd mellan Kumlasjön och vattentornet.

Festkortegen

På pingstdagen ägde alltid det stora karnevalståget rum. Man samlades vid någon större plats – från början vid Hagaskolan eller Fylsta och senare vid idrottsplatsen eller Bandi – varifrån tåget rullade genom Kumla ner till Kumlasjön. Innehållet var av varierandeslag. men följde oftast ett tema. Från forntid till nutid, Ett svep genom fem världsdelar och Kromosomtåget var namn på några av de karnevalståg som rullade fram på Kumlas gator. Den rullande varietén från 1957 uppträdde på olika platser ut efter kortegevägen. Tyvärr blev iden inte den succén man hade tänkt sig.

Rekvisitan till festtågen hyrdes i allmänhet in från kostymateljéer och rekvisita förråd. Men vid några tillfällen deltog Kumlaborna inte bara vid framförandet utan också vid framställandet av festtåget. 1952 anordnades en tävling mellan stadsdelarna om den förnämligaste kortegen. Kumlaborna nappade på iden och förberedde sig i månader för att färdigställa sina delar av tåget. Det festtåg som kanske bäst har etsat sig fast i Kumlabornas minne är blomstertåget från 1959.

150 000 pappersblommor tillverkades i lägenheter och stugor runt om i bygden. Tåget blev ett av de vackraste i Kumla barnens dags historia. Tillverkningen av pappersblommor var för övrigt ett återkommande inslag vid varje års festkortege.

Inte bara festtåg och nöjesfält

Kumla barnens dag var inte bara nöjesfält festtåg och artister. Kringarrangemangen var många – riduppvisningar, gymnastikuppvisningar och fotbollsmatcher. Ett år arrangerade Kumla schackklubb ett schackparti med levande pjäser. Under några år hade man också skönhetstävlingar där olika ”misser” som Miss Gullviva och Miss Svealand korades. Den viktigaste personen i sammanhanget var naturligtvis Barnens dagprinsessan. Hon utsågs genom att skolorna röstade fram varsin representant som sedan gick vidare till en slutgiltig omröstning. Hennes uppgift var att symbolisera själva festligheten. men också att under veckan före pingsthelgen samla in medel från ortens företagare till Åsa-kolonin.

Alternativ barnens dag

Barnens dag-festligheterna byggde i stort på ideella insatser. Många timmar lades ned utan en krona i ersättning. Under 1970-talet utvecklades andra värderingar. I Örebro t.ex. bildades en alternativ barnens dag, som öppet kritiserade arrangemang liknande det i Kumla. De yngre. som ville göra en ideell insats. sökte sig gärna till dessa alternativ-arrangemang framför att arbeta med något som sågs som förstelnat och kommersiellt. Vad man kanske inte alltid insåg var att festen inte bara var till för de besökande utan skulle framför allt ge ett ekonomiskt tillskott till barnkoloniverksamheten.

Sista Kumla barnens dag-tåget 1977 – efter en 34-årig tillvaro – drog det sista Barnens dag-tåget genom Kumla. Själva nöjesfältet överlevde några år in på 80-talet. men förutsättningarna för att bedriva verksamheten blev för dåliga. Kostnaderna och framför allt artistgagerna steg i höjden. Överskottet blev mindre och mindre och tidvis hade man till och med underskott i kassan. Barnens dag-festligheterna har upphört sedan många år. men föreningen lever vidare – nu som tidigare med syftet att driva och underhålla barnkolonin i Åsa.